Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenarnes suckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JARDIN DES PLANTÉS 213
kol. Amorf kisel är nämligen ett brunt pulver som
brinner i luften likt kol, men ger kiselsyra i stället
Tör kolsyra. Diamanten kunde således sägas vara
en kisel som varit kol och därför återvänder till kol
i högre temperatur för att ge kolsyra, om detta är
sant och konstant.
Kol och kisel ersätta varandra i organiska
föreningar och kiselalkohol, kiselkloroform med flera
äro föreningar efter organiska formler trots det att
kiseln lär vara oorganisk.
Är kiseln nu ett så hårdnackat ämne att det ej
kan ge näring åt levande varelser? Nej! Småstenar
äro väl hårdsmälta, men hettar jag kvarts och pottaska
(eller kalihydrat) i en digel får jag ett ämne som
löses i kokande vatten, liknar fullständigt rå
äggvita och är bekant under namnet vattenglas. Inför
jag en syra, såsom saltsyra, i vattenglas får jag
amorf kiselsyra, vilken liknar gelatin eller gummi
och kan förtäras.
Man har ju länge sett fåglar äta sand, att strutsen
sväljer stenar, och Humboldt bemärkte att vissa
Sydamerikas innevånare åto lera, icke som okynne eller
last, utan av nöd närde de sig därmed flera månader
av året. Vi veta ju att vissa lappar och finnar åto
bergmjöl (kiselsyra) antingen enbart eller blandat i
bröd. Får äta i nödfall leran på åkern och sagan
berättar att den hungrande vargen slukar jordkokar.
Stenar kunna således varda bröd, och kiseln
räknas som näringsämne. Vadan då denna envisa
gränsuppdragning mellan organiskt och oorganiskt, mellan
kisel och kol, då naturen icke skiljer så strängt som
laboratorn?
Berzelius själv, såsom jag förut anfört, trodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
