Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenarnes suckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
230 1’RUSABITAK I KAN 1890-TALET
albuminoider, men endast i det moment då livet
upphör, det vill säga just då protoplasmat upphör
förtjäna sitt namn och nedstiger i de kemiska
förenin-garnes region.»
Om man med den rådande zoologien antager
djurlivets början i Oceanens djup där ingen äggvita
finnes till protoplasmabildning, men likafullt äggvita
finnes, och denna avsöndrar kisel och kalk så...
stanna vi åter framför världsgåtan: vilket var först?
Kunna bergen föda? Säkert, då stenarne leva,
antingen de äro fecalier från ett stort obekant urliv
och som sådant åter kunnat inträda i ett nytt
kretslopp, eller de födde äggvitan och stärkelsen i
diatoma-céer och foraminiferer, vilka i sin tur med kisel och
kalkpansaren åtminstone födde vissa kritformationens
berg.
IV.
När man från mineralens och metallstuffernas
ljus- och färgrika salar inträder i stenkolsformationen,
där dock liv eller minnen av liv ju skulle vara, är
det som att ingå i en gravkammare. Mineralens liv,
yttrande sig i linjernas och ljusbrytningarnes rika spel,
har här upphört. Allt är svart och formlöst, så att man
frågar sig, har detta varit levande växter, som
undergått torrdistillation ? Varför ej spår av organisk
struktur såsom eljes? Och torrdistillerar man dessa
stenkol i gasretorter får man ett koks som ännu mindre
liknar träkol, men mest ett stycke blåsigt gjutjärn,
grafit eller slagg.
Är detta växtlämningar då de ge ammoniak, vilket
växtkol ej ger i vanliga fall, utan kolsyra och dylikt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
