Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenarnes suckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JARDIN DES PLANTÉS 231
Djurkol ge ammoniak, men detta får ju icke vara
djurkol. Vad är det då?
Kol behöver ju ej vara av organiskt ursprung,
då ju redan gneisserna föra grafit, och då ju kisel,
enligt Berzelius och andra, kan förvandlas i kol.
Om man på en kolgård förströr sig med att
samla en serie kol, kan man märka huru från ett
stycke obrännbar skiffer man genom allt mer
bituminösa skiffrar slutligen kommer fram till ett rent
stycke bitum som har alla egenskaper av en bitum,
eller asfalt, om man har med feta kol att göra.
Detta skall lika fullt vara stammar av
jätteormbunkar, palmer, fräken, och coniferer, vilka senare
äro de enda hartsförande utan att därför vara
bituminösa.
Ingen har velat härleda petrol och asfalt från
organismer, och intet står stenkol så nära som asfalt.
Stenkolen föra ofta metaller, vanligen svavelkis,
stundom kvicksilver, och växter föra icke kvicksilver
emedan de dö därav.
Men de fossila växternas avtryck äro ju talande
bevis. Ja väl, men växtavtrycken äro så ytterst
sällsynta att jag endast sett dem i museer och böcker,
och växtlämningarnes förekomst inträder under så
egendomliga omständigheter att sakkunnige mena, det
stenkolen äro asfalteruptioner som dränkt och
mumifierat de få växter man finner. Så menade
gruvingenjören ludycki 1883. Han fann nämligen växterna mest
sakna rötter, varför han trodde dem vara ansvämmade
och förda till eruptionsstället. Han jämförde medels
analys ett ormbunksblad med ett dylikt ur
stenkols-floran, och fann att detta senare höll fyra och en halv
gånger mera kol än det borde, vadan kolöverskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
