Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Typer och prototyper inom mineralkemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TYPER OCH PROTOTYPER 515
16 14
14 16
Det vill säga: 16 blir 14 och 14 blir 16; med
andra ord syre blir kväve, och tvärtom.
Detta synes ju vid första ögonkast orimligt, men
man bör bemärka att här endast utsäges det syre
kan bli kväve, icke att syre är kväve.
Möjligheten till transmutationen kan ligga dold
i ett föreningsband de båda äga, nämligen i samma
atomvolym som är 14,42 för kväve och 14,42 för syre.
Men aritmetiska mediet mellan kväves och syres
atomvikter är 15. Nu väger syret mindre än 16 och kvävet
mer än 14. De skulle således, om de betraktades som
en legering, kunna råkas i talet 15. Men syrets
ekvivalent är 7 (och ett bråk) och 2 ekvivalenter
syre kunde bli ett 14 som är kvävet.
Emellertid: denna Prouts teori om
ekvivalen-terna såsom vätets multipler föll på en högst
egendomlig anmärkning, nämligen att endast omkring 32
av elementen voro så beskaffade. Marignacs och
Stås’ analyser skulle ha ådagalagt detta; och de
ekvivalenterna åtföljande decimalbråken utgjorde som
bekant hindret. Att naturen icke arbetar med hela
tal, dem forskaren insatt, visas ju av mineralkemien,
där procenthalternas summa sällan sluta på ett
hundra, och där kristallvinklarne ofta gå ut över
grader till minuter och sekunder. För övrigt är vätet
självt icke alltid lika med 1. Ty när Berzelius
uppgjorde ekvivalenterna satte han syret som enhet till
100 och vätet blev då 6,24.
Om nu syret sättes till 16, blir vätet l; men sättes
syret av Stås till 15,85 blir vätet l,oi. Denna hundradel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
