Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silverträsket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Silverträsket.
I.
Konservatorn hade bössan med sig, när han
en solig försommarmorgon gick ut på ön i havet
för att upptäcka nya skönheter. Han ville nämligen
icke tala om, att hans ärende var att söka det
förtrollade Silverträsket, ty för att finna det måste man
vara tystlåten och gå ensam.
Han klättrade alltså uppför kvarnbacken, tog
fram kompassen och beräknade kursen till det fjärde
träsket, som han aldrig lyckats uppnå, oaktat
allvarliga ansträngningar. Folket hade nog antytt vägen,
till och med beskrivit den noga, men hur han gått,
så kom han ej till Silverträsket utan till Hemträsket,
vilket var mycket pittoreskt med sina höga
vassbänkar, där sävsparvarna klättrade, och sina
näckrosor, som sothönsen sprungo på. Var gång han
kom hem med oförrättat ärende, log värden, den
gamle fiskaren, och menade, att det var så lätt att
hitta dit, bara man kunde nå Hjortronmyren, där
morkullan häckade.
Vägen gick nu emellertid över dessa torra stalpiga
åsar, där halvstammiga martallar höllo sig fast
med kartnaglarna. Bergarten var icke den vanliga
gråstenen utan en tät, finkornig hälleflinta, ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
