- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 27. Prosabitar från 1890-talet /
609

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förvirrade sinnesintryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VARIA 609

Vad var detta?

Hornhinnans blodkärl jämte de vita och de röda
blodkropparna, sedda på avstånd i ofantlig
förstoring.

Skulle mitt öga vara på väg att utveckla sig till
ett solmikroskop av oerhörd styrka?

Jag känner ingen lust att sova mer. Sömnen
bringar mig lidande i stället för att ge mig den tröst
som utlovats åt de fattiga och de olyckliga.

Den heliga sömnen, den nattliga friden, ens
yttersta tillflykt, alltså förbi liksom allt annat!

Men varför skall jag beklaga mig? Är det icke
sömnlösheten och utsvävningarne som skärpt mina
sinnen o.ch nerver? Är det icke tårarne med sina
frätande salter, som berett min hornhinna, så att det
blivit mig givet att skåda mina egna blodkärl i
projektion liksom med en laterna magica? Helt visst!
Nåväl, jag vill gråta en gång till för att kunna studera
min nya upptäckt. Jag kallar upp alla obehagliga
minnen från en levnad, som varit $å rik på
ledsamheter. Jag framkallar min mors vålnad, utan att
kunna sörja henne, ty hon avskydde mig från den
dag, då jag började lära mig latin och grekiska, som
hon inte begrep. Jag välsignar henne och glömmer
henne igen. Jag riktar mina tankar på den orätt
man gjort mig, men blir bara ursinnig utan att lyckas
narra fram en tår. Jag tänker på barnen, som äro
förlorade för mig... Men plötsligt, av en ofrivillig
instinkt, reagera mina känslor mot smärtan, och
liksom ett sår, då läkaren vidrör det, krymper mitt hjärta
och drager ihop sig med slutna valvler.

Ingen utväg att styra känslorna! De gå sin gång
efter eget behag. Men nu uppdyka hågkomster av

39. – Strindberg, Prosabitar frän 1890-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:34:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/pros1890/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free