- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 27. Prosabitar från 1890-talet /
624

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barbaren i Paris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

624 PROSABITAR FRÅN 1890-TALET

är till och med ingenting alls: en isbjörn, en
val-ross, jag vet inte hur man skall kalla det, en barbar,
med ett ord.»

Men det var icke de professorliga bekymren som
kändes såsom en heder och läto mig med ett visst
välbehag njuta det värdefulla i tillståndsbeviset att
få vistas hos en bildad nation; utan det var, att
»förevisaren» lät mig dansa just på Rue Serpente.

Från och med år 1280 inskrevo sig svenska
studenter i mängd vid Paris’ universitet, så att till och
med statuter pro scholaribus parisiensibus
upprättades av ärkebiskop Johan. På 1300-talet funnos
tre svenska kollegier i Paris: Skarakollegiet, in vico
Brunelli, vilket var i verksamhet ända till år 1503,
Linköpingskollegiet vid Rue des Carmes och
Uppsalakollegiet, Rue Serpente.

Alltså är det nu sex hundra år sedan mina
förfäder slogo sig ned i Paris för att debarbarisera sig,
och det kunde verkligen nu bli ett slut med gnatet på
normanderna.

Flere av dessa svenskar i Quartier Latin
anställdes som professorer i Sorbonne. Så mäster
Laurentius från Suecia, vilken undervisade i filosofi och
andra artes liberales i Paris, 1348; så Andreas från
Suecia, cum celebritate et ingenti nominis
f a m a. Martinus, professor i rättkunskap, likaledes
i Paris, var författare till ett berömt arbete
Signi-ficandi mod i, som bibehåller sin plats i den
juridiska undervisningen ända in på sextonde
århundradet. Fyra svenskar blevo till och med rektorer för
Parisuniversitetet.

Att nordmännen då rönte ett bättre mottagande
kom sig icke enbart av det sakförhållandet att två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:34:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/pros1890/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free