Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barbaren i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VARIA 625
franska kungar, Henrik I och Filip den sköne, varit
förmälda med skandinaviska prinsessor. Kanske
sederna voro mildare vid tiden för riddarväsendets
uppkomst, en moralisk inrättning, som hade sitt
ursprung från de normandiska hertigarnas hov.
Jag sitter fortfarande vid Saint-Michelkajen och
låter blicken klättra upp för Notre-Damekyrkans med
ärr och skråmor betäckta murar. Är det månne en
slump att denna stil, som i senare tid fått namnet
gotik, föddes i Normandie, fantastisk och skugghöljd
som den är, härmande den heliga skogen, där
offerprästen lät hänga upp offren under grenarna. Den
romanska katedralen är ekskogen med fullt
tunnvalv, druidernas lund, varemot gotiken är
nordanskogen, grandungen med spetsiga vinklar. Där är
också vikingaskeppet upp- och nedvänt, med kölen
i vädret och spanten ryckta ut så att de ligga bara;
drakhuvudena, som prydde de djärva nordiska
sjöfararnas framstam, felas ej heller: se takrännornas
dropprör.
Ja, detta smakar verkligen Nord-Europa och det
är en förtjusande barbarism, som har övergivit de
kalla geometriska figurerna för den nordiska florans
och faunans överflödande och osammanhängande
livs-fullhet.
Jag känner mig en smula tröstad i min
rättmätiga stolthet över att härstamma från förfäder,
som inblåst sina vilda själar i former, vilka med
tiden endast försämrats... Och jag reser mig, redo
att bryta mot förbudet och, i trots av de farhågor
40. - Strindberg, Prosabitar från 1890-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
