Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugosjunde kapitlet. Tillfrisknande - Tjugoåttonde kapitlet. Från andra sidan graven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sannskyldig sapör, för vilken ingenting är heligt – utom
politiken; – den rör han aldrig vid. Men ser han då,
under det han till de andras förlustelse bränner av
sina raketkistor, genom tobaksmolnen den dystre Olle
på andra sidan av salen, då blir han mörk som en
natt på havet och då tar han in stora kvantiteter starka
saker, som om han ville släcka en eld eller brinna
upp. Men nu har Olle icke visat sig på länge!
TJUGUÅTTONDE KAPITLET.
Från andra sidan graven.
Snön faller så lätt, så tyst, så vitt på Nya
Kungsholmsbron, där Falk och Sellén om aftonen vandra
framåt förbi Eldkvarn och Serafimerlasarettet för att
hämta Borg ned till Röda Rummet.
– Det är märkvärdigt vad den första snön gör
för ett, jag vill inte säga högtidligt, intryck, sade
Sellén. Den smutsiga jorden blir...
– Är du sentimental? avbröt Falk hånande.
– Nej, det var bara som landskapsmålare jag
yttrade mig.
De gingo tysta framåt genom snön, som väste
om deras fötter.
– Det här Kungsholmen med sina lasarett har
alltid förefallit mig lite hemskt, anmärkte Falk.
– Är du sentimental? sade Sellén hånande.
– Nej, det är jag inte, men den gör alltid ett
visst intryck på mig, den här stadsdelen.
– Ah, prat! Inte gör det något intryck; det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
