Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoåttonde kapitlet. Från andra sidan graven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misstag av dig! Se nu äro vi framme och det lyser
hos Borgen. Jag undrar om han har några trevliga
lik i kväll?
De stodo nu utanför grinden till Institutet; den
stora byggnaden tittade på dem genom sina stora
mörka fönster som om den frågade vem de sökte
på denna sena timme; de vadade genom gången
förbi rundeln och gingo in i lilla byggningen till
höger. Längst bort i salen satt Borg ensam vid sin
lampa och arbetade med ett parti av en nerskuren
kronoarbetskarl, vilken han vanställt på det
grymmaste.
– God afton, gossar! sade Borg och lade bort
kniven. Vill ni träffa en bekant?
Han väntade icke på svaret, som uteblev, utan
tände en lykta, tog sin överrock och en nyckelknippa.
– Jag trodde inte vi hade några bekanta här,
sade Sellén, som ville hålla det sjunkande humöret
uppe.
– Kom! sade Borg.
De gingo över gården upp i stora byggningen;
porten gnisslade och slöts efter dem och
stearinljusstumpen, som blivit kvar efter sista kortspelet, kastade
sitt röda, vanmäktiga sken över de vita väggarna.
De båda främmande på stället sökte läsa i Borgs
ansikte om det var fråga om något skämt, men där
stod ingenting skrivet.
Nu togo de av till vänster i en korridor, som
återgav ljudet av deras steg på ett sätt som om någon
gått bakom dem. Falk sökte komma omedelbart
efter Borg och få Sellén efter sig.
– Där! sade Borg och stannade mitt i gången.
Ingen såg någonting annat än väggar. Men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
