Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - I midsommartider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brutit björklöv till midsommarns lövsalar; och hon
tog sin väg ditåt, där hon skulle finna vatten.
På vägen dit märkte hon en liten stuga innanför
ett grönt staket med vit grind; där stod dörren
öppen och inbjöd så vänligt. Hon gick in genom
grinden och kom i en trädgård med pioner och
akelejor. Nu märkte hon att gardinerna voro nere
för fönstren; och alla gardinerna voro vita. Men
ett fönster i vindskupan stod öppet, och mellan ett
par balsaminer stack en vit hand ut viftande med en
liten vit duk, som om den viftade åt en som skulle
resa.
Hon gick fram till stugukvisten; och där låg i
det höga gräset en krans av grönt myrtenris med
vita rosor. Men den var för stor att vara en
brudkrans.
Så steg hon in på svalen och frågade om någon
var inne.
Då intet svar hördes, gick hon in i stugan. På
golvet stod, mitt i en skog av blommor, en svart
stoftkista med silverfötter. Och i kistan låg en ung
flicka med en brudkrona på huvudet.
Väggarne i rummet voro av nya furubräder,
endast oljefernissade så att alla kvistarne syntes.
Och i de ovala kvisthålen syntes de mörka tvärsågade
kvistarne som ögonstenar.
Barnet märkte först de sällsamma väggarne och sade:
– Se så mycket ögon, mamma.
Ja, dar fanns alla slags ögon; stora vältaliga,
allvarliga sådana; små skinande barnaögon med ett
leende i vrån; onda ögon som visade för mycket av
det vita; öppna, vakande ögon, som forskade in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
