- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 38. Sagor. Ensam /
60

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Triumfatorn och narren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därifrån, men jag tackar er i alla fall för den något
egendomliga hyllning ni bragt oss. Den skall lära
mig, att jag ännu har mycket kvar att erövra, och
den skall alltid påminna mig, när förgudningen
frestar, att jag blott är en människa!

– Bravo! skrek sjömätarn.

Och festen fortgick ostörd i uppriktig fröjd och
gamman, ostörd till och med av narren, som
skamsen dragit sig undan och försvunnit.

Det var sjömätarn och Den Store! Nu ska vi
se hur det gick med narren!

Narren, som stått vid bordet under Den Stores
tal, hade fått en blick av sjömätarn, en sån där
blick som likt en liten eldpil kan tända på en stor
fästning. Och narren var besatt som om han fått
eld i kläderna, när han gick ut i natten. Han var
ingen snäll man. Narrar och bödlar äro visserligen
folk de också, men icke av vårt bästa. Många fel och
svagheter hade han också, som vi alla, men dem
förstod han dölja. Nu skedde något märkvärdigt.
Genom att hela dagen ha härmat sjömätarn, och
under inflytande av ruset, hade han så krupit in i
sin roll, att han icke kunde komma ur den igen;
och som han framställt sjömätarns fel och svagheter
hade han liksom fått dem i sig; och sjömätarns
omtalade blick hade stött ner dem i botten på hans själ
liksom laddstaken stöter ner krutladdningen. Han
var laddad av sjömätarn, och därför började han
skräna och bli stortalig när han kom ut på gatan.
Men den gången hade han otur. Det kom nämligen
en poliskonstapel och bad honom vara tyst. Narren
svarade något roligt, med sjömätarns skånska
brytning. Kan man tänka sig! Konstapeln, som råkade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/sagor/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free