- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 38. Sagor. Ensam /
153

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ensam - III.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ensamheten. Denna gång har jag visserligen sökt få
vara ensam, men jag hade gjort ett tyst förbehåll: att
jag skulle få lov själv söka upp mina bekanta när jag
hade lust. Varför gör jag icke det? Jag kan icke;
ty jag känner mig som en tiggare, när jag stiger upp
för trappan och vänder om vid klocksträngen. Och
när jag kommer hem, är jag nöjd, i synnerhet när
jag går igenom i föreställningen vad jag tror mig
ha skolat få höra, om jag kommit in i rummen bara.
Som mina tankar icke gå i spann med någon annans,
blir jag sårad av nästan allt vad man säger, och ett
oskyldigt ord kan jag ofta känna som ett hån.

Jag tror det är mitt öde att jag skall vara
ensam, och att det är till mitt bästa; jag önskar tro
det, ty eljest vore det hela alltför oförsonligt. Men i
ensamheten blir huvudet stundom överladdat och
hotar explodera; därför måste man iakttaga sig. Jag
söker alltså hålla balansen mellan utgående och
ingående; måste varje dag få ett utlopp genom att
skriva, och ett mottagande av nytt genom att läsa.
Skriver jag hela dan, uppstår på aftonen ett förtvivlans
tomrum; jag får intrycket att jag icke mer har något
att säga och att jag är slut. Läser jag hela dagen
blir jag så överfylld att jag vill sprängas.

Vidare måste jag avpassa tiderna för sömn och
vaka. För mycket sömn tröttar på ett sätt som
blir tortyr; för litet sömn retar ända till hysteri.

Dagen, den går nog, men aftonen är svår; ty
detta att man känner sin intelligens slockna, är så
smärtsamt som att känna sig förfalla andligen och
lekamligen.

Om morgonen, efter en nykter kväll och en
utsövd natt, när jag stiger ur sängen, är livet självt en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/sagor/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free