Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliska egennamn med ordfränder i klassiska och levande språk - Inledning. Det heliga språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Dob är Björnens namn därför att han smyger
(Dobab) sakta omkring eller därför att han tycker om
ro och lättja (Dobe).
Deborah är det pratsjuka Biet som alltid skall
prata (Debar).
Kin nor är musik, ty det är Cittran.
Schuel är Räven både för att han skriker (Schuah)
och för att han smiter (Chalaph) och man ser på u att
han är röd, och på 1 att han släpar släpet (Schul) efter sig.
Det underbara är att vi med helt andra ljud för
begreppet dock se glimtar av våra språk i det Hebreiska.
I Chalaph eller i Schul blixtrar ju tyska Schlüpfen
(sv. Släpa) och i Schuel synes som i ett töcken latinets
Vulpes, grekiska Alopex, ehuru av olika derivationer.
Schlüpfens första betydelse är glatt (slipprig sv.)
och Hebreiskan äger ordet Chalak (med k) för glatt.
Detta Chalak liknar ju verbet Halak = gå, och har
endast genom ett nytt förtecken Ch i stället för H råkat
in i en ny tonart, och genom att förbyta ändelsen k
mot ph äro vi inne på Chalaph = Schlüpfen. Men
Chalaph blir i grekiskan Sfaleros, latin Calvus, svenska
Kal, Hal, där Halak (Chalak) åter skymtar fram.
Chalak blir straxt därpå ett verbum och från att
vara glatt betyder det nu Smickra. I konjugationen hi
heter det också Hichlik som synes vara tyska Schmeicheln,
grekiska Kolokevein som är närmare Hichlik och Chalak.
[Obs.! Tyskarna kunna icke derivera varken Schlüpfen
eller Schmeicheln. Se: Kluge Wört. Buch].
Men Chalak kan växa, skjuta skott och fröa av sig.
Det heter nämligen i konjugationen hi: Machalik som
är ett grand närmare Schmeicheln, men närmast
grekiska Malakos = feg (mjuk).
Nu ändrar sig plötsligen Chalak men så obetydligt
att det andra ä-ljudet (under L) blir å. Och så betyder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
