Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliska egennamn med ordfränder i klassiska och levande språk - Övergången från hebreiska till grekiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLISKA EGENNAMN
49
(fr.), Gayo (alt. sp.), Jähe (ty.), Gay (eng.), Glad (eng.),
Glad (sv.).
Här synes latinets vanliga gaudeo befryndat med
det äldsta grekiska gätheo, heb. gad.
Men hebreiska kan även vara förvant med Hadys
(dor.), Hädys (gr ), Hadesthai. Och heb. Chadoh kan
även bli Hädesthai, hebreiska Schis, Shus kan vara
latinets Suavis, ty. Süss, eng. Sweet. Heb. Gil är latinets
Hilaris, grekiska Hillo = Valsa).
Något annat avgörande kom icke till stånd än att
latinets vanliga Gaudio var släkt med grekiskans ovanliga
Gäthéo.
Ett andra försök. Ropa heter i vanlig (att.)
grekiska Kaléo, Boåo, men i episka stilen Gegona (av
gegonevo). Ropa heter på heb. vanligen Karoh, = gr.
Kaléo, lat. Clamo. Men grekiska Gegona är heb. Gagh,
som icke betyder ropa, utan böla, lat. Mugio. Här
kunde ju endast framgå att det äldre grekiska Gegona
fått en nyare betydelse, mera civiliserad (ropa) ifrån
hebreiska djurlätet.
Brache, abrache (gr. ep.) = Brakade, Aor 2, utan
præsens. Detta är hebreiska Barak = Blixten, Askan
och sedan hos Rabbinerna Perak = Braka (sv.), Crepo
(lat.), Frango, fregi (lat.), Brechen (ty.). Jfr heb. Paraz
= bryta.
Här synes det äldsta grekiska Brache vara mest i
släkt med heb. Barak, Perak, Paraz, och latinets Crepo
(= Perak). Grekens vanliga ord för braka äro Patagein,
Psofein, Ktypein.
Apafisko = Apofisko, (gr. ep. Odyssén) = Bedraga,
föra vilse. Pasch (heb.) = Snara (sv.), Pagä (gr.), Pedica
(lat.), Fascis (lat.). Men Fasko (gr.) = Fämi = säga,
föregiva (= ljuga) och Apofämi = ljuga, Apofisko.
Den gamla grekiska formen Fasko = tala är nog
4. — Strindberg. Språkvetenskapliga studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
