Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliska egennamn med ordfränder i klassiska och levande språk - Gamla mexikanska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
SPRÅK VETENSKAPLIG A STUDIER
Den väldige dekadensförfattarens ovanliga namn
har i trettio år utgjort ämnet för min nyfikenhet.
Mannen uppgavs vara från Provence, och hans utmärkta
Conquëte de Plassans talar om en intimare bekantskap
med det landet. Men i Provence fann jag intet Zola.
I början av 8o-talet uppgavs Z. i biografier härstamma
från f. d. Österrikiska Italien, Istrien eller Lombardiet,
och mellan Monza och Bergamo förekommer verkligen
ortnamnet Gorgon-Zola, en by berömd för sina ostar,
och vilket egendomliga namn man på skämt brukade
köra med, utan att någon trodde på ett etymologiskt
sammanhang.
Därmed anstod.
Dock, för en tid sedan råkade jag under
språkstudier på en mexikansk bok, där gamla aztekernas
landskapsvapen voro avbildade. Och under det tredje
vapnet från slutet stod det fruktansvärda namnet isolerat
under bilden av en liten fågel: Zola (se ovan). Detta
Z, som liknar kinesiska språkets genitivmärke Tchi,
väckte min nyfikenhet, och vid sökande i texten fann
jag att Zola på aztekernas språk betydde Vaktel, och
att ordet även stavades Qulan. Något etymologiskt
sammanhang med våra språk var ju icke att tänka på,
helst fågeln hette Ortyx på grekiska och Cothurnix på
latin. Men av en händelse ägde jag Vaktelns hebreiska
namn i örat, och när jag slog upp i Gesenius’ ordbok,
fann jag ordet Selav, pluralis Salevim, betyda vaktel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
