Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modersmålets anor. Svenska ordfränder i klassiska och levande språk - Modersmålets anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERSMÅLETS AtJOft
147
Detta Ni (heb.) eller Nu syntes ju i presens och
betydde Vi = Pekad-nu = Vi hava besökt, och är latinets
Nos, fr. Nous.
Det danska De = Du, I, synes i pluralis Pake-du, där
(heb.) Du står före de (sv.); och i participium = Pikdu
= Besöken I! Detta heb. Du kan ju vara lat. Tu, sv.
du = I.
Men i Pekadt-em I (haven besökt) synes grekiska
Hem-eis = vi, där åter förbistringen träder fram. Men
grek. Hem-eis = vi visar sig i latinets första
plural-ändelse -amus eller -emus = Am-amus, Doc-emus, där
förbistringen upphört.
I grekiska Es-ti = han är, har återigen hebreiska
Pakad-ti=jag är förväxlats med han, och detta var ju
utgångspunkten.
De svenska personliga pronominas ordfränder blevo då;
Jag == — I (heb. ändelsen) = I (eng.), Ich (ty.), Io (it.),
Ego (lat., gr.).
Du = Thi, ti (heb. pref. och suf.) — Du (heb.) = I (sv.),
Sy (gr.), Tu (lat.), Thou (eng.) o. s. v.
Han=Hu (heb. mask.), Hi (heb. fem.), He, Him (eng.),
Heavtos (gr.), Hunc, Hane (lat.).
Vi = Vos (lat. förväxlat), We (eng.), Wir (ty.), Hem-eis
(gr.), Nu (heb. verb suffix), No (heb. nom. suff.
ex. Dod = Onkel; Dode-no = vår onkel: = No
(heb.) = Nos (lat.), No noi (gr.).
I = Ii (lat. = De), Ji (heb. verb pref. = Han eller
De).
De = They (eng.), Du (heb. verb suff". = De), Diese (ty.),
Tis (gr. = Någon).
Lika svåra att utreda äro de svenska hjälpverben
Hava och Vara.
Hava = Habere (lat.), Hapto (gr.) = fatta), Have (eng.),
Haben (ty.), Avoir (fr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
