Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsspråkens rötter - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efterskrift.
Ett år har gått, sedan denna bok låg färdig i
manuskript. Under detta år har jag vid fullföljda studier i
enahanda riktning fått full bekräftelse på alla språkens
förvantskap. Sålunda kan jag vid varje kinesiskt och
japanskt ord sätta motsvarande glosan på hebreiska och
grekiska, alltså en s. k. Semitisk och en Indogermansk,
blott jag får ordets betydelse, och ordet icke är en okänd
metafor.
Samma förhållande med finska, ryska, turkiska och
polska. Ungerska och mongoliska äro svårast, ty flera
gånger erövrade folk och vandrare, som påtvungits
främmande språk, ha tagit en mindre exakt glosa, och genom
misslyckade apteringar gjort dåliga översättningar. Och
där grammatikan varit svår, ha vildarna förenklat den
eller rört ihop flera.
Negerspråken har jag endast vidrört i föregående skrifter,
men efter att ha besett fyra av deras språk, har jag funnit
det lönlöst att studera dem. Även därför, att jag av den
mycket kunnige Carl Abels skrifter fått veta, hur
negrerna roat sig göra etymologi. Inversionsfenomenet eller
metoden att medelst ordets ömvändning få fram en konträr
betydelse har jag påpekat i min Bibelns Egennamn. Nu
ser jag Abel* anföra en annan högst kuriös negermetod
* C. Abel: Wechselbezeichnungen der Ægypt. Indoeurop. und
Semi-tischen Etymologie (l.pzg 1888).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
