Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora landsvägen - 5. I parken utanför krematoriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 STORA LANDSVÄGEN"
Ett barn!
Vad givs fullkomligt i sin art
som detta lilla väsen?
Ej man, ej kvinna,
men bådadera, ingendera —
En människa i miniatyr.
Säg, vandrare; jag glömt dig bort
för mina sorger — säg ett ord
om dig! Om dina öden —
Hur ser du livet, och hur såg du?
Vad fann du svårast, bittrast?
JÄGARN.
Det fann jag bittrare än döden — det,
att nödgas ta det stora gäckerit på allvar —
att hålla heligt det som var så rått!
När själv jag log åt gycklet, fick jag gråta;
och när i råheten jag själv blev rå,
så fick jag skämmas!
Och detta!
Jag var ju predikant;
jag började att tala väl om mänskorna,
drog fram allt vackert som jag visste,
och ställde höga önskemål på livet —
det kallas eljes idealen —
de ljusa flaggor på signalställ —
som samla folk till helg och fest. —
Men nu — hur bittert — allt det vackra
som jag tänkt
och talat — får jag ta tillbaka!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
