Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJUTTONDE KAPITLET. Revisorn demonstrerade i laboratoriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Revisorn demonstrerade i laboratoriet:
Monist-teorin eller läran om materiens enhet nödgar ju alla
sina bekännare tro, att de enkla ämnena bestå av
samma stoff, men i olika förtätningar, kopplingar,
klyvningar. Men det rådande kemiska systemet, som
är dualistiskt, hindrar dem å andra sidan förstå vad
som menas med lösning och fällning. De säga
sålunda: Svavlet är ett enkelt ämne emedan det icke
kan sönderdelas. Vi konsekventa monister svara:
Svalet sönderdelas var gång det påtändes; guldet
dekomponeras varje gång det löses i kungsvatten;
zink och järn varje gång de lösas i utspädd
svavelsyra och lämna kolrester, vilka senare utträtt ur
metallerna såsom reaktionsrester, ty metallerna äro
kolväten. Svavlet ger alltid kolrester i form av grafit,
när det lutsättes för ofullständig förbränning, ty svavlet
består av kol, syre och väte liksom alla harzer. Vi
stå således på samma punkt som Lavoisier när han
avlöste flogistonteorien, eller Kopernikus när han
vände om det Ptolemeiska systemet.
Emellertid, hur skall jag nu få reda på de enkla
ämnenas sammansättning? Jag tror vi få beräkna dem
i stället för experimentera, tills vidare, och en viktig
indikator är lösningsmedlet, följaktligen salterna. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
