Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
126 SVENSKA FOLKET
med vilka de födde barn. Detta ansågs som så
naturlig sak, att prästerna slutligen erlade en
regelbunden plikt till biskopen för att få äga denna
rättighet, och vanligen upptog socknen den avlidne
prästens efterlevande hushållerska. Vid
reformationen skyndade också lantprästerna att gifta sig med
sina hushållerskor och legitimera barnen.
Till sist några ord om den oumbärlige prästens
tjänare och kamrat, i nödfall hans ställföreträdare,
klockaren. Han fick sitt namn av den ursprungliga
sysselsättning han hade, att ringa klockorna.
Bönder skola klockare få; han skall först i
kyrkan vara och sist ut fara; han skall vakta nycklar
och ljus.
Bönder skola bestå strängar (linor) till klockare;
klockaren skall ringa in både levande och döda.
Ligger lik ovigt i socken, skickas bud på prästen;
är han ej hemma skickas bud på klockaren. Klockaren
skall vakta dopfunten, då barn döpes, att den icke
står längre öppen än som behövs; står han längre
öppen, så att folk kunna sticka handen i, böte
klockaren tre mark. Brinner kyrkan av klockarens
försummelse, böte han fyrtio mark. Blir klockan lös
i banden, skall klockaren säga till bonden; lagas
icke banden, utan klockan faller, stånde bonden sin
risk för skadan, men slås klockaren ihjäl, botes till
arvingarne tretton mark; säger icke klockaren till
när banden bli dåliga, så ligge han ogilld. Har barn
fått nöddop och dör, skall klockaren taga kvasten
och stänka vigt vatten på liket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
