- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 7. Svenska folket. Del 1 /
185

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Människorna och levnadssättet. - Kap. 9. Främmande i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mest förhatliga blevo tyskarne genom den
illbragd, som kallas käpplingemorden, vilka även visa
i huru vidsträckt grad deras makt och självsvåld
hade vuxit. Själva händelsen var blott ett utbrott
av gammalt agg och hade föregåtts av många
förolämpningar och många försoningar, senast en på
rådstugan, där svenskar och tyskar svurit varandra
att leva som bröder. Detta hade skett på lördagen
(12 juni 1389), och på söndagen var allt tyst och
stilla. Men på måndagsmorgonen hade en fattig man,
som tjänade på rådstugan, stigit upp något tidigare
än vanligt, och då han gått omkring kyrkogården
och kom till rådstugan, hörde han röster inifrån och
trodde då att han hade försovit sig. Och då fick
han se några tyska herrar, klädde i harnesk,
innanför lilla porten på slottet. Han gick fram och frågade
om de befallde något. De svarade, att han skulle
tillsäga rådet att komma upp till dem, innan folket
började gå på gatan. Då en del av rådet var samlat,
gick mannen upp till slottet, då han såg därifrån
utgå väl 60 personer i full rustning, som gingo till
Stortorget och stannade vid Jöns Bagares böd. Han
sprang då in på rådstugan och sade till borgarena, att
de skulle akta sig för tyskarne, ty på torget stodo
hövitsmännen från slottet, och måtte Gud veta om
de ämnade dem något ont. Men det var för sent.
Från slottet kommo nu väl sextio man, och köpmännen
voro mer än tusen i harnesk, och Henning van der
Dolle var deras banermästare. Alla stannade vid
kåken på Stortorget, och de voro alla grymma som
lejon och talade illa och voro alla glada att de skulle
få sin onda vilja fram. Då glömdes alla eder, och
de stackars männen, som skulle brännas, sutto inne-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk1/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free