Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN 239
Färsk fisk med salt spad. Kokta magar (?). Bakad
små fisk. Kall lax. Ost och frukt.
Påskdagen. Förstek. Vinsoppa. Oxstek.
Ägg. Oxhare. Färsk fisk. En bakad rätt. Små
stek. Ost och frukt.
Övriga nämnda rätter voro: skinka, bringa, rökt
får, rökta köttkorvar, stekt hare, hjärpar, gås, tjäder,
orre, svinstek och duvor; torkad gädda, gös eller
braxen; rovor, spettfisk med lök, kål.
Fasterätter voro bröd, stekt i olja och honung,
samt grönsaker, fisk, gelé, kakor, stämplade i
åtskilliga figurer, frukter.
Medeltiden kände de flesta av våra kryddor,
naturligtvis dem undantagna, som förbindelsen med Kina
och Amerika införde i Europa: saffran, kummin,
ingefära, paradiskorn, kanel, peppar, anis, galanga, socker,
muskotblomma, nejlikor.
Grönsaker infördes från Tyskland. Rotsaker och
kål voro inhemska.
Konfekter voro kända och bereddes av kobeber,
koriander, anis, kardemumma och kanel; infördes från
Danzig och Thorn. Russin, mandel och fikon togos in
från Nederländerna.
Av inhemska frukter voro äpplen och körsbär de
tidigaste; äpplen anses hava funnits vilda i landet och
förekomma tidigt i trädgårdarne, särdeles omkring
klostren.
Tysk frukt, torkad eller färsk, infördes i stor
myckenhet; en inhemsk frukt utfördes, och det var
hasselnötter.
Om klosterfolkets mathållning se kap. 4.
Om hantverksskråens frukostar se kap. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
