Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
242 SVENSKA FOLKET
ger. Denne hade under sista kriget råkat få en
fordran på staden, för arbete som han gjort; denna
kvittas nu, mot det att han ensam fick frihet att hålla
och skänka bränt vin, dock med villkor att han skulle
förse stadens krutkvarn. Kämnärerne fingo tillika
befallning att noga tillse, det ingen i staden, utom
denne Cort, måtte skänka eller bränna vin; och tillika
förbjöds en var av dem, som härtills det brukat och
uppehållit, att vidare sälja eller skänka brännvin, vid
vardera 3 markers vite. Men nu tyckes också
brännvinsbegagnandet vara rotfästat hos svenska folket,
ty stadsböckerna komma snart med processer mot
dem, som brände och sålde, tills de alldeles tystna av,
vilket torde antyda styrelsens vanmakt gent emot
brännvinsfloden. Och det är först i nästa tidevarv
man återigen får ljus över brännvinshistorien, då den
store rikshushållaren Gustav I, efter ett missväxtår,
fann sig föranlåten att varna för överflöd i starka
drycker och förbjuda allt brännvinsbrännande.
Likör antages hava kommit in från Tyskland;
åtminstone misstankes en sort kallad eau de Danzig.
Men likörerna voro under de senare århundradena
lemonader och icke spritdrycker.
Körsedrank var måhända ett slags likör eller
körsbärsbrännvin (Kirs).
Om lyxen i mat och dryck se även under
rubriken Bröllop och begravning.
I köket kokas i grytor av ler eller järn och
stekes på spett.
De fattiga äta på trä, de förmögnare på tenn och
de rika på silver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
