Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mellan Göteborg och Canton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
236 SVENSKA FOLKET
kines och begärde pengar; när han inga fick, drog
han en av sällskapet i kläderna; av fruktan att
uppväcka de hundratals kineser, som gingo i risåkrarna,
underlät man att vidtaga några våldsamma åtgärder;
då kom en annan kines och smörjde den närgångne
tiggaren på benen, så att han skrikande flydde in i
risåkern. Räddaren uppgav sig jämte en kamrat vara
kronobetjäning och ledsagade de resande under deras
återstående vandring, men på hemvägen pockade de
på vedergällning; vid stadsporten stoppade de
karbaserna i fickan och vid anmodan att följa hem till
faktorierna, där belöning väntade dem, begåvo de
sig sina färde. Landet var härligt omkring Ganton
och vår botanicus måste beundra kinesernas
överlägsna förmåga i lantbruket. »Vi omskapa jordens
lynne», säger han, »igenom dikning och andra
konster, innan hon kan bli tjänlig till våra få sädesslag;
men kinesen har så många slags växter till sin föda,
så att han knappt kan hava någon jordmån, som icke
passar sig för någondera. Och således inrättar han
intet åkern efter säden, utan säden efter åkern. Riset
kan stå under vattnet, nymphaea (ett slags näckros
med ätlig rot) och sagittaria uti vattnet, arachis
hy-pogea på nästan torr jord, sockerrör och potatis på
ännu torrare, Yams tål ännu mer torka, indigo och
bomull trivas på de högsta backarne. Skulle någon
backe vara för torr, då tjänar han till
begravningsplats; men ingen jord är så våt, att ju kinesen
finner henne tjänlig för någon matväxt.»
Viktigast för den europeiska handeln var dock
odlandet av tebusken, vars blad redan på 1400-talet
skola hava varit brukade i södra Europa. Osbeck
trodde, att de många slagen av té härrörde från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
