Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndomen och ungdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
302 SVENSKA FOLKET
Barndomen och ungdomen.
Bonden i egenskap av jordägare hade i allmänhet
icke älskat att hava mer än två, högst tre barn, därför
att en djupare delning av hemmanet skulle ha gjort
hans efterkommande till legohjon. Stadsbon däremot,
som icke levde av jordens avkastning och som såg
goda tillfällen till arbetsförtjänst omkring sig, fruktade
icke så mycket en tillökning i familjen; en långt
driven sorglöshet i detta fall visade snart sina
verkningar och redan så tidigt som år 1619 utkom en
författning om inrättande i varje stad av tukt- och
barnhus, dit de, som gingo och tiggde på gatorna,
kunde inhävas och hållas från lättja och självsvåld,
varav synes, att de barn, som »inhävdes» därstädes,
mera togos an av fruktan för deras våda för allmänna
säkerheten än av barmhärtighet. Fem år senare
gjordes allvar av saken, och Gustav Adolf förordnade
om en dylik räddningsanstalt, som under Jochim
Fierbrandts inseende skulle upprättas i gamla
klosterbyggnaderna på Riddarholmen. Här skulle nu intagas
fattig mans barn, hundra stycken man- och kvinnkön
för att reda ull, väva bomersin, rask, saratt o. s. v.,
men äldre skalkar, skökor och bovar skulle bereda
läder, såga, mala och hugga sten. Från Tyskland
skulle införskrivas verkmästare och färgare, vilka
skulle meddela barnen undervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
