- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 8. Svenska folket. Del 2 /
337

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällstyper. Pietismen. Läsare. Avsked till tortyr och häxprocesser. Bostäder. Bohag. Klädedräkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1700-TALET 337

fy vad för flottiga hår, orena lintyg, läppiga strumpor,
tjocka plumpa bondskor med remmar uti, storkragiga
handskar, som ni glaserat under näsan; en värja, som jag
tror ni brukar till stekspett, när ni är hemma; säj junker,
är allt detta en kläddräkt för en adelsman på köpet, som
ni är; ni måste minsann resa ut till att lära både leva och
kläda er. Talar jag nu så att ni förstår?

Junker Torbjörn.

Ja, nu talar I ren svenska, och nu förstår jag er;
och efter jag änteligen ska göra er besked för mina kläder,
så låt mej säja er, att min rock är gjord efter min kropp
och inte efter andras tokiga griller, att jag brukar honom
så länge han håller, att jag bär mina hår sådane som
de äro, utan att antingen mjöla dem fulla eller binda
dem upp bakom öronen, att jag tar rent lintyg när jag
det behöver och intet för syn skull, att jag lappar mina
strumpor och betalar min gäld, att jag brukar skor, som
täcka mina fötter, starka och stadiga att gå uppå, och
intet att sprätta med, att jag knyter dem rätt så väl igen
med remmar, som ni spänner igen edra, att mina handskar
hålla mina händer varma, vilket är allt jag håller dem
vara nödiga före, och att sist, vad mitt stekspett här
angår, så har jag satt tåckna kramsfåglar därpå förr, som
ni är. Säj mej också nu, min fromma herre, om ni
förstår mej ?

Greve Hurtig.

Junker, junker, hade ni rest, så förstode ni bättre, än
ni gör, att slika ord och maner kunna lätt bringa er en
handel på halsen; ja, jag säger ännu en gång, att det
är skada att ni intet reser utomlands; tänk huru det naturliga
förståndet, som ni har, skulle därigenom bli upphyfsat, och
er galla litet utspädder; vous brilleriez par ma foi.

Junker Torbjörn.
Har I då rest, herre?

Greve Hurtig.

Ja, kan ni inte se det, junker; betrakta alla mina maner,
huru fria och otvungna de äro, se hur snyggt jag kläder mej,
22. - Strindberg, Svenska Folket. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:28:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk2/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free