Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Litteratur. Vetenskap. Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
386 SVENSKA FOLKET
sökningar av sådan mängd, att snart varje landskap
och de viktigaste städer ägde sin beskrivning.
Och därmed lämna vi vetenskaperna för så vitt
de beröra Sverige eller bidragit att upplysa vårt
lands och folks utvecklingshistoria.
De sköna konsterna, vilka vi förut i detta arbete
givit sin tillbörliga plats såsom underordnade
bildningsmedel och vilka genom sin bländande förmåga
givit anledningar till de mest ursinniga
överskattningar, odlas ännu i början av tidevarvet mest av
utländingar, men falla snart i händerna på infödingar.
Byggnadskonsten vinner i Nikodemus Tessin d. y.
en talangfull idkare, vars »jätteverk» vid närmare
påseende befinnes vara ett smakfullt italienskt palats,
som efterträder det gamla Sveriges slott och nu är
Stockholms slott. Beläget på en förmånlig höjd verkar
det som ett boningshus för jättar och förfelar icke sitt
avsedda intryck, ehuru vår tid, som icke tror på
jättar, snart skall finna det likt ett hotell. Något nytt
och något svenskt finnes där icke; byggmästaren har
studerat ute och fört hem. De romerska och grekiska
kolonnerna och friserna, de italienska
fönsterfatt-ningarne, balustraderna, medaljongerna, allt har varit
före i många former, innan det kom på Slottsbacken.
Gustavianum i Uppsala förhärligar icke namnet. Att
nämna namnen på dem som byggde operahuset, Adolf
Fredriks kyrka, börsen i Stockholm, konsistoriihuset i
Uppsala och flera andra skönheter, vore en allt för
stor artighet mot herrar Hårleman, Adelcrantz och
Palmstedt, som endast innebär ett medgivande med
inskränkning, ehuru ännu intet giltigt sskäl varför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
