Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 1. Litteratur. Vetenskap. Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1700-TALET 387
icke vi nämna alla bokbindare, urmakare och snickare,
som gjort vackrare och bättre saker utan att deras
namn nämnas eller behöva läras i skolorna!
Bildhuggarkonsten, för vilken svensken saknar
allt sinne, men vars idkare han gärna prisar när
denne vunnit vederbörligt erkännande, erhöll en
berömd storhet i Tobias Sergel, vilken än arbetar
i fransk, än i romersk smak och med verklig talang.
En antik, som finnes i Vatikanen,* är originalet till
hans mest beundrade arbete Sovande faun, i vilken
Sergel enligt en konsthistorikers ryktbara yttrande
»tolkar med glödande hänförelse det samhällsideal,
antikens sammansmältning med naturen, som i allt
klarare ljus framstod för honom».
Vi hava härmed icke velat förringa Sergels
anseende, jämfört med andra bildhuggares, ty som
sådan var han så god som någon, endast det vilja
vi ha sagt, att hans betydelse för svenska folkets
utveckling och välfärd icke är så stor, som påvarne
låtit utsprida. Han har gjort vackra bilder, nåväl,
låt dem gälla, vad de gälla, som vackra bilder, men
låt dem icke betyda mer - än vackra bilder och
icke förtjäna mera lov än andras nyttigare arbete,
som är lika vackert! Snilledyrkan är det sista spår
av hedendom, som vår tid har till uppgift att utrota,
vilket har sina svårigheter gentemot de gamle än
levande, som äro uppfödda i den bekännelsen.**
* Detta som upplysning för snilledyrkarnes stora hjord,
vilka göra mänsklighetens obetydligheter till gudar och för
deras skull skriva teologier och anställa kättarförföljelser.
** För att icke riksfåfängan skall taga stöt, så må
erinras att både Sergel och Tessin voro utländingar. Kanske
det är därför de blevo så lätt kanoniserade!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
