Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På gott och ont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jo, invände Antonius, vi ha lagt fram de för
oss ofarliga böckerna, men vi ha låst in de farliga.
— Nå, men man ska inte låta barn leka med
knivar.
— Barn, nej! Men det här är frågan om stora
människor.
— Kan någon säga mig, avbröt Franciskus som
var rädd för den vändning samtalet tog: kan någon
säga vad som menas med att kunskapens träd var
på gott och ont?
— Jag tror, svarade Martin, att kunskapen gör
människorna gott därigenom att den gör dem mäktiga,
och gör ont därigenom att den gör dem — vad skall
jag säga? — ont!
— Jag tror, svarade Antonius, att med
kunskapens träd på gott och ont, menades, att kunskapen bär
både goda och onda frukter, ty vad som är gott för
den ena är ofta ont för den andra. Antag att någon
gick åstad och upplyste folket om att påven icke
kan förlåta synder; den kunskapen skulle göra folket
gott, men påven skulle icke kunna intaga och plundra
det sköna Sicilien som han nu gör, ty han hade då
icke fått några pengar till krigets förande; vi skulle
icke heller mått gott som ha andel av uppbörden, men
Sicilianarne skulle må gott som fingo vara i fred och
slippa få sina vingårdar nedtrampade av fiendens
hästar. När nu därför den påvlige nuntien kommer
hit om en fjorton dagar att sälja avlat för kriget
mot Hussiterna, så skulle det tillhöra oss att räcka
folket den kunskapens frukt på gott.
— Nej, nej, nu går Anton för långt, sade Martin,
nu går du alldeles för långt. Man ska väl inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
