Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
222 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR
lyste fram; fat med krabbor, musslor, fiskar av alla
slag; korgar med äpplen, kvitten, druvor, fikon.
Ovanför dessa fält lopp en fris med bachanter och
satyrer som rullade vinfat, jagade nymfer vilka med
fyllda bägare sprungo omkull under blommande
pomeransträd. Mitt på golvet stod ett bord, dukat
med silverfat och Majorca-fajanser; en uppstoppad
påfågel med utslagen stjärt låg mellan tvenne
romerska vaser vilka ännu voro fyllda med vissnade
blommor. Druvstjälkar med torkade skal, köttben,
vinbägare i vilka endast syntes den röda
avsättningen efter det fördunstade vinet, kredentskar i
vilka vinkannorna stodo lutade sedan isen smält och
vattnet torkat ut; stolar och bänkar voro kullslagna,
knivar och gafflar kastade på faten, och längst upp
vid bordets ena kortända där värden haft sin plats
syntes en röd fläck på duken.
Giacomo lyfte locket från ett djupt fat, men
släppte det och ryggade, ty där krälade som i en
myrstack av vita maskar!
Botvid som sett sig omkring med ångestfulla
blickar bröt först tystnaden och sade:
- Detta är synd!
Giacomo pekade på inskriften ovanför dörren,
där det stod med gulröda bokstäver ordet Eld,
varpå han frågade:
- Vern har bebott dessa rum senast?
- Den siste ägaren som skall hava avlidit sittande
till gästabud med sina vänner. Men var detta skett
vet jag ej!
Giacomo visade på den röda fläcken och sade:
~~ Det var här. En avundsvärd död! Mitt i
livskraftens fullhet! O, jag ser dem när jag vill! Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
