Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och om du låter din hund gå lös, så vet du att den
blir upptagen och stympad första resan, och andra
resan blir han skinnad och du bötar, och tredje
resan, om du skulle få lust att lägga dig till med
en ny hund, så blir du hängd!
Jost höll på att bryta ned gärsgårn av raseri,
men Thomas gav honom en knuff och tog ordet.
– Nådige herre, jag gillar på det högsta era
kungörelser och är viss på att de äro stiftade efter
landets lagar och till bondens fromma; ty att springa
i skogen efter djur är numera bortkastad tid för
bonden, sedan herrarnes smällbössor skrämt bort det
vilda. Och vi skola ställa oss kungörelsen till laga
efterrättelse. Är det något vidare Ers nåde har att
befalla?
– Jo, skatten på ditt hemman har genom
penningens sjunkande värde blivit för låg, därför har jag,
som nu äger skatterätten, beslutat och vill hava
befallt, att när konungens jaktdjur, som släppas på
allmänningen, om vintern genom starka snöfall äro
hindrade söka födan, skall du och dina grannar med,
förstås, vara skyldiga lägga ut hösåtar, där vi
framdeles komma att bestämma. Har du hört?
– Jag har förstått.
– Och därefter rätter eder! Farväl!
Han vände sin häst och försvann in i skogen.
– Vad skall man säga om sådant? sade Jost,
då han blev ensam med far.
– Ja, maken har jag inte hört! Men sen det
blev herrevälde i landet, så är allting baklänges. De
prata om kung Kristian! Det var en beskedlig herre
det, som tog av röret, när det blev för högt! Och
så tala de om den salig kung Gösta! De visste inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
