Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
304 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR
svåra tider. Ibland tycker jag det vore bättre att dö
som hederlig än leva som ohederlig.
- Det är väl den fattiges lott det, kära du, för
leva skall han väl, efter han är född. Får han inte
behålla hedern, så är det väl dens fel, som tog ’en
ifrån honom.
Samtalet var slut. Jesper gömde budstickan, och
Thomas paddlade med årorna åt land. Havet låg
blankt blåvitt som en spegel, och aftonsolen sänkte
sig i brandgula töcken och lyste in på tallstammarne,
som tycktes stå i lågor.
När de kommo i land igen, stod mor på
farstukvisten som förut, men hade pyntat sig.
- Vi ska väl gå på dansen i rappet? sade hon
åt Thomas.
- Ska väl det, svarade han. Kan inte sitta
ensamma hemma och kura på midsommarafton!
- Vad tyckte Jesper om nya ökan? fortsatte
gumman.
- Låg som en spån på vattnet, svarade Jesper.
Och så frågades intet mer. När Thomas var
klädd, gav man sig av, lämnande stugudörren oläst,
ty man väntade inga tjuvar, emedan man själv icke
kränkte äganderätten. Thomas tog sin yxa med sig,
och de vandrade av till grannens, som låg en knapp
halv mil därifrån på östra sidan av ön. Utan några
äventyr på vägen och väl undvikande allmänningen,
anlände de till Ryssbyn, som hemmanet kallades.
Dansen var i full gång kring majstången, men de
gamle männen syntes icke, såsom eljes var vanligt,
samlade som åskådare omkring de unga, utan hade
krupit in i stugan, där de sutto på bänkarne omkring
det långa bordet och drucko öl, Då Jesper och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
