Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Bengts hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Bengts hustru.
- Kärleken? Begär naturligtvis! svarade den
unge greven sin gamle mentor, där de båda sutto
nere i skeppskojen och med samtal fördrevo tiden
under väntan på vind utanför Älvsnabben, på utresa
till universitetet i Prag.
- Nej, unge herre! svarade magister Franciskus
Olai. Det är allt något annat och något mer, som
varken den höga theologia eller den djupa philo-
sophia ännu kunnat utsäga. Vår överkloka tid, den
tror för litet, men det kommer sig därav att man
trodde för mycket förr. Jag var med, unge herre, vid
tidevarvets ingång och jag var med och rev, gamla
ärevördiga byggnader, gamla förfallna högmodets och
egennyttans tempel, jag rev bladen ur de heliga
böckerna och bilderna från kyrkans väggar; jag var
med, unge herre, och stängde klostren, och avlyste
den gamla tron, men, herre, det finns saker som den
allsvåldiga natura själv har stiftat och dem låta vi
vackert bli att riva. Jag skulle nu tala om Amor eller
älskogen, den eld, som brinner utan att släckas, när
den är på det rätta viset, men som ganska snart
slocknar, om den är på det orätta, och som kan till
och med bli hat, om det är riktigt galet.
- När är den på det rätta viset då? Det måtte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
