Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De lycksaliges ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
56 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR
KAPITEL 2.
Efter sju dagars mödor och sömnlöshet voro
de resande så utmattade, att de genast lade sig ner
på marken att sova under de träd, som stodo vid
stranden; men Lasse Hulling och kaptenen gingo ut
att rekognoscera.
De hade aldrig sett ett så underbart skönt land;
det var deras första iakttagelse, sedan de måst för
värmens skull kasta av sig kläderna. Vad som mest
förvånade dem var, att de vid så pass nordlig bredd,
ty de voro ännu långt i norr om ekvatorn, funno
på ett så varmt tropiskt klimat; men de funno snart
orsaklen i den vulkan, vilken sakta höjde sig som
ett bålverk mot nordanvinden och på samma gång
genom sin underjordiska värme förvandlade ön till
ett drivhus. Överallt sågo de palmer med dadlar
och kokosnötter, bärfruktträdet, bananen eller
pi-sangen, en art oranger, ananas, fikon, jättesmultron,
meloner, vilka alla antingen nu buro frukt eller skulle
bära. Att landet utgjordes av en ö, därom fanns intet
tvivel. Bäckar slingrade sig under tamarindens
skuggiga valv, och i den röda graniten funno de källor
med iskallt vatten, vilket förvånade dem, då de visste,
att grunden var vulkanisk.
Papegojor, honungsfåglar och tukaner i röda,
gröna, blå, gula och guldfärgade fjädrar flögo omkring
i träden och sjöngo ljuvligt, icke som de skrikande
exemplar de sett i burar, men de voro också de
enda djur som anträffades. Deras vandring gick under
trädens skugga, över blommande ängsmarker, som
sträckte sig ända ner till havsstranden. Värmen blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
