Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
332 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR
gen, bli uppbragt, göra sig skyldig till förlöpningar,
och vem kunde veta vad som på detta sätt skulle
komma i dagen, när två sådana personer började att
röja varandras hemligheter - alldeles bortsett från
den förlust zigenaren skulle lida, när han såg, att han
blivit narrad av den enda han hade trott på, och den
avmattning av livslågan, som skulle följa därefter,
när det hopp, på vilket han hade byggt hela sin
styrka och levnadslust, hade brustit.
Ehuru åtgärden att hälla kvicksilver i snokarnes
mjölk icke var annat än att utrota skadedjur, kände
magister Andreas sig dock obehaglig till mods efter
att ha gjort det. Nästan som om han hade mördat
eller stulit, ehuru man icke brukar tala om att mörda
t. ex. råttor.
Och när han nu efteråt stod i sitt fönster och
väntade på att få se de åsyftade verkningarna, var
han orolig. Han hade emellertid suttit tre timmar
vid sitt arbete, innan han äntligen hörde oväsen nere
från drivhuset. Ivan hade först upptäckt olyckan och
slog allarm, så att zigenaren, som sov av sig ett rus
mellan buskarna, kom tillstädes. Först gick ovädret
löst över trädgårdsmästaren, som svor och
förbannade sig på att han var oskyldig. Baronessan, som
kom ditspringande, var utom sig och grät. När intet
yttre våld stod att upptäcka på djuren, som nästan
hade krupit ur sitt skinn, och då ingen tänkte på,
att snokarna, som lätt kunde slås ihjäl med en käpp,
hade blivit förgiftade, började de lättrogna
människorna gissa på, att en ormpest utbrutit, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
