- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
405

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stråmannen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

STKÅMANNKN 405

KAPITEL II.

Den bleka februarisolen sken snett in i
granskogen på Liljeholmen, där konungen och hans vän
assessor Broman slagit sig ner på var sin stubbe för
att vänta in drevet som gått ner åt Gröndal och där
fått tappt. Runt om jägarne syntes spår på gårdagens
snö, spår av alla slag från harens skomakarstol till
rävens dusarna-par; då och då släppte en grankvist
sin börda av snö som tinat upp och nu föll ner med en
svag duns på skaren; från enebuskens mörka spira
rasade en hel liten driva och den nordiska cypressen
visade sig i sin eviggrönska friskare än om
sommaren, såsom om snön han skakat av sig endast varit
en harskinnspelisse, under vilken han värmt sig.
Sun-nanvinden susade genom grantopparna och ett sakta
droppande gav tillkänna att dagsmidjan börjat.

Det hade en lång stund drupit på konungens
felb-hatt utan att han, försänkt i sina tankar, lagt märke
därtill; men när droppet tilltog så att det smällde som
ärter, tog han av hatten, skakade den och öppnade
språklådan, vilken sällan var tillskjuten allra minst
i den talföre och muntre assessorns sällskap.

- Jag kommer alltid till hösttankar när det våras!
sade han med en ovanlig tungsinthet.

- Å strunt, svarade assessorn, det är bara
vårkänslor, fast de likna hösttankar, och för övrigt är det
samma sak; åtminstone löper jag både höst och vår.

- Du är ett as, Broman! Jag tänkte på att mitt
livs höst står för dörren, och att när jag dör lämnar
jag intet efter mig, ej ens minnet av en stor gärning,
då mitt åliggande har varit att ingenting göra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free