Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stråmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STRÅMANNEN 421
alltid den missnöjda minoriteten, och den kan på
ett dygn bli majoritet.
- Det kan den inte! svarade drottningen utan
betänkande.
- Kan den inte? Hur skulle man kunna [-betvinga-] {+be-
tvinga+} den?
- Med armén!
- Är armén då med den konungska [-ständer-majoriteten?-] {+ständer-
majoriteten?+}
Drottningen reste sig, gick fram mot
kanslipresidenten och viskade över hans axel:
- Vi ha armén!
- Hela?
- Neej! - Men, Greve Arvid, tillade hon i
ett ögonblicks besinning, om ni förråder mig är ni
olycklig! - Vi ha Upplands och Södermanlands
regementen.
- Alltså Grönberg och Cederhjelm, [-landshöv-dingarne.-] {+landshöv-
dingarne.+}
- Ja, svarade drottningen knappt hörbart, nu
först darrande för att hon begått en oförsvarlig
blunder.
Kanslipresidenten kunde nu i sin tur icke längre
behärska sin otålighet, utan reste sig för att taga
avsked, fullt belåten med vad han fått veta.
- Ers Majestät, nu måste jag gå, sade han så
förbindligt han kunde under sin sinnesrörelse.
- Men icke som min ovän, väl? frågade
drottningen med stigande oro.
- Nej, jag blir aldrig Er ovän, så länge ni icke
vill det, och trognare tjänare skall varken fosterland
eller konungahus finna, även om mina vägar skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
