Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 SYNDABOCKEN
- Si de här, det tar, det! sade han till Libotz,
som också var där. Det blir pangar, och så slipper
man krediten. (Qriffeltavlan var indragen.)
På aftonen av denna stora dag, vid sjutiden,
inträffade en händelse som ännu lever i minnet och i
stadens krönika. Då kaféet var fyllt och musiken
skulle börja, slogos dörrarne till lilla matsalen upp av
sig själva, gasen slocknade och alla speglar och fönster
sprungo i bitar.
Det var en gasexplosion. Gästerna flydde
huvudstupa. Verkställd polisundersökning kunde icke finna
ut orsaken, och Askanius blev rädd.
I åtta dagar reparerades, varunder Askanius gick
som en skeppare, kommenderande manövern,
mutande arbetarne, intalande sig mod:
- De kommer igen, de kommer igen, sade han
tvärsäker som en förtvivlad, ty han kunde icke befria
sig från det nedtryckande i denna dåliga början.
Ibland sökte han kasta misstankarne på Brune, men
Libotz varnade honom och bevisade att det var
omöjligt.
När lokalen var färdig igen, annonserades åter
med ett manifest, som var en alltför tydlig erinran om
värdens amerikavistelse. Det var osmakligt,
övermodigt, utmanande. »All vår början bliver svår»,
»lyckan står den djärve bi» och sådant. Därpå kom
hygienen, luft och ljus, individualismens bekämpande,
och så samling igen, demokrati, allmän rösträtt till på
köpet.
Detta gjorde misstämningen medveten, och efter
första dagens recett då nyfikna kommo att »se på
explosionen», förtunnades publiken efter hand.
Då blev Askanius nervös, men hans tröst i början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
