Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Faraon-dyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att nationer fira sina förtjänta män, som
bidragit till landets arrondering och välstånd, det är ju
vackert; men att förguda landets förstörare, det kan
endast galningar eller intresserade tillåta sig.
Intresserade äro mest släktingar av de avlidna, som tjänat
den store hädangångne, och som uppehålla apoteosen
för ätten, antingen den är äkta eller med ett självtaget
von [1].
Kloka nationer bruka hålla Te Deum efter sina
segrar, men galna ha tagit sig för att fira sina
nederlag, och resa monument över dem, därvid sjungande
paradoxer, att döden ger seger, och att fiendens segrar
äro nederlag (=Pyrrhus-segrar).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
