Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två konungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi tragöder uteslötos från Blåkullaparnassen, och
vi hängde våra tresträngade harpor på pilträd, sedan
vi tvingats till landsflykt, även sedan Siste Athenarn
som kallat oss svin och hundar, vänt på nattkappan,
ingått i bolaget och profeterat för Operakällarens
nakenheter.
Detta rysliga bolag eller boxarsällskap, som
representerade fin de siécle, samlade nationen kring en
mikrocefal med tuppfjäder, sedan utbytt mot en tiar,
och där utdelades torra löv som guldmynt, bakgårdens
hundrovor blevo vinstockar, bak blev fram. Tegnérs
klarhet angreps såsom varande ett fel, svammel och
nonsens upphöjdes till norm och slutligen började
man tala tungomål, som beundrades såsom djupaste
visdom.
Tungomålstal från 1890.
En butter Spåmanstistel, vilkens tömda
och spruckna tiggarsäck blåsts (sts!) full av sand,
med gnällig stämma läste i det fromma,
men lantligt dumma Bullerblomstrets hand
och spådde allt det onda som hans tomma
förstånd hört viskas av en Skogsfrublomma.
Detta var svenska skaldekonstens pånyttfödelse
1890 och »Tegnérs avsättning».
Nils Linder var en modig man, som ville rädda
nationen från fullständig idiotisering; men han dog
strax efter kanske både post och propter. Jag
antar på goda grunder att han blev mördad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
