Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Abnorma skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maka och barn. Utan på Lars Byrons sämre sätt och
Mamsell Törnros’ fördomsfria.
Så kom Pepita-attentatet – mot Zola, icke mot
akademien. Och på ett gammaldags junkeraktigt sätt
begagnades namnet på ett aktat yrke som skällsord.
Skomakarrealism? Vad är det för slag? Och vem
siktades? Icke var det den store skomakaren Hans
Sachs? eller den store filosofen skomakaren Jakob
Böhme? Icke var det den väldige diktaren av La
faute de l’Abbé Mouret? – Var det riktat mot de
skrivande fruarna, som verkligen upptagit Marie Sophie
Schwartz’ tendensroman, men försämrat genren, så
borde detta ha sagts ifrån, men de tordes icke säga
ifrån emedan de voro rädda för damerna, lika litet
som de tordes på akademien, emedan de redan snokade
efter densamma. Emellertid nu var bebådelsen gjord,
och nu skulle det stora komma.
Det som nu skedde i svenska litteraturen är det
märkvärdigaste, men också mest bedrövliga och fula
som hänt:
I Danmark har man endast en gång upplevat
något dylikt, då nämligen J. L. Heiberg mitt i
Oehlenschlägers och Kierkegaards stora tidevarv skrev en
professorsavhandling om Vådevillen såsom
höjdpunkten av poetisk konst. Vådevillen: Emilies
Hjertebanken, Kong Salomo og Jörgen Hattemager fastslogos
såsom varande den nationella diktkonsten, det andra,
Axel och Valborg, Enten-Eller, det var ingenting.
Heiberg idiotiserade sitt vackra fädernesland och sin kvicka
nation, dikterade skönhetslagar från en litterär salong
och med stöd av en professur.
Så hände även med oss 1890! Vi fingo icke
allenast en pekoral-estetik, utan även en poesi som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
