Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kråk-sång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medels kyrkvalvets instörtande och den förlorade tron
med gillets bortkomna hemlighet. I Damaskus
föreställdes ju Saulusfärden och i Stora Landsvägen
jordevandringen själv. Det var klara saker. Men symbolen
förblandas ofta med allegorien, som är en gammalmodig
dålig form, där abstraktioner taga kropp,
såsom lasten, dårskapen, orättvisan o. s. v. Vad nu
den franska symbolistriktningen i lyriken angår, så
kan den svårligen definieras. Den var ett mörkt tal,
som uppgav allt innehåll och sökte ensamt verka genom
språkets resurser, väcka förnimmelser av färg och
ljud, med ett ord dölja det som skulle synas, sätta
ljuset under skäppa och operera med mörka strålar.
Som den motverkade sitt ändamål var den ju absurd,
och ansågs av klokare fransmän som en blague eller
ett sätt att épater les bourgeois (dupera brackorna).
I Sverige har vi endast sett ett försök att öva
sådan symbolism: det var Gustav Uddgrens, men det
mottogs icke väl.
Gigerlskolan hos oss hade nämligen ingen aning
om symbolism, om man frånser Åreskutan, som väl
var en dålig allegori över svenska nationen, vilken
kallades till samling nere i Ådalen för att dränkas i
åsynen av Deukalion och Pyrrha, vilka hade förenat
sig i en kysk omfamning oppe på Skutan. Så
förkommen ansågs nationen vara år 1890. Pepitapoesin
var nämligen rena prosan och verkade med de
enklaste medel.
Exempel:
Tre ting bli löjliga: att var man går
ha otur mitt för sina egna drängar,
att ligga jordad sedan tio år
och att ha alltför gott om sparda pängar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
