Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pekoral-poesiens anor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pekoral-poesiens anor.
Tro ej det mörka är betydningsfullt;
just det betydningsfulla är det klara.
(Tegnér.)
I dessa tider av självadling, då fullmakterna borde
granskas, har även Gigerl-skolan letat i pergamenten
och funnit fränder, dock efter 1809 då adelskap endast
blev villkorligt arv.
Det var 1810 då en profet steg fram i svenska
litteraturen och förkunnade att nu skulle komma nytt,
och han skulle göra’t. Det var Atterbom som sjöng
(1810):
De eviga toner
från gudarnas troner
de klinga ur glesnande skymningen fram;
de vandra kring jorden,
de nalkas till norden,
de söka den Svea som förr dem förnam.
Han hade helt fräckt låtsats okunnighet om
Tegnérs renässans alltsedan 1804, han strök ett streck
över Franzén, som dock på 1790-talet sjungit »eviga
toner från gudarnas troner» och för sin djärvhet att
överskrida gränserna för »snille och smak» blivit
ogillad av akademien, men dock fått stora priset;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
