Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. A.-T. 14.2 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 SVERIGES ANOR
bodde vid Seine och därför släkt med Sennoner. Vid
Adriatiska havet låg1 Sena-Galli, som lätt kan förvrängas
till Semgallen (vid Östersjön). Om Umbrerna
uttalade Volsci som Folsci och gärna utelämnade s,
ha vi Folke, och känna oss lugnare. Nu bodde Volcae,
på tyska Volken, även ’nere i Gallien, och folk är
Vulgus eller Polloi (gr.) = mängden. Volosca heter
en badort än i dag vid Adriatiska havet (invid
Ab-basia).
Latinerna, som vi bäst känna, hade fränder uppe
i Raetien, och de som bott i Davos ha nog hört
dess Ladiner tala Ladin (så säga våra bönder). Men
Letterna kunna också vara latinare, ty Tacitus säger
att esterna talade bretonska.
Men Umbrerna, n,är de besutto Italien, och även
galliska delen (Lombardiet), hade redan namngivit berg,
sjöar, floder och orter, bland vilka många äro gamla
bekanta från Noreja och Savana.
Vi hade således ett Virunum uppe i Dacia. Detta
blir Lacus Verbanus (Lagio Maggiore), som sedan
uppträder i Verona (Virinum) och i Bern, Euganeer
sitta omkring Verona (= Bern) och dessa Ingevoner
kunna ha givit ämnet åt sagan om Tidrik av Bern
(= Verona). Virinum i Dacia, som blev Verona, kan
också bli Urbino i Umbrien. Virinum heter nu
Virn-grtmd i nedre Österrike. Teurnia från Dacien blir
väl till Torino (Turin), som då kunde vara släkt med
Torneå (jfr förra artiklarna), vilket vore kostligt. På
vägen söderut råka vi Arosis, norr om Milano dock,
och Arboe. Men Arosis är ingen flodmynning, och
Arboe ingen å-krok. På norra sluttningen av
A-Penninerna. sitta Boii, som väl voro Beotier, sedan
Bajrarc och Bohernare. Där ha vi floden Trebia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
