Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. A.-T. 14.2 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ANOR 395
Rasenas eller Etruskerna voro hemma, troligen
utvandrare den gången, ty som invandrare i Italien
kommo de från Lydien (Herodot). Albula är även
en flod i Raetien och faller i Rhen. Och Alba möns
är Die rauhe Alp (Swabiska, Svebiska lura) och
själva Alpes = Alperna.
Men Alpis är Elben, där Ambrier (Umbrier) kunna
ha anlagt ett Amborgia (Hamberg, som ju en Umbrier
skulle ha kallat vårt Hamburg). Och vid Humber
(umber) i Scotland ligger Eboriacum (York), som nog
’åt ordfrände till Amborgia, Aboriacum. Men Elben
är nog Elfven, som ingen kan derivera, och alla våra
älvar äro således (?) släkt med Albula, kanske mest
Umeo, vilken stavad på detta sätt står i latinska
lexikonet bredvid Umbricus. Även om Umeå vore den
vattenrika (Humidus), skulle den bli ordfrände med
Umbrerna, då Ombros är regn och vatten, Imber på
latin.
Albula (Tibern) är en pulsåder, som i många
kapillärer sig förgrenat, och vi skola nu bese landet,
där Ingevon:erna bodde, Yngves anor, och kanske
sedan förstå varför alla vägar bära till Rom.
Där bodde Sennoner, som äro Tacitus’ Sennoner,
tillhörande Suebernas stam (Mare Suebicum =
Östersjön). Där bodde Peuciner i Picenum vid Adriatiska
havet, och Peucinerna kallades även Bastarner, som
vi hade uppe över Dacia samt vid Brest och Bristol.
Om Samniterna äro Semnoner, så äro Sabeller, Sabiner
samma folk, ty så uppgives det. Och då är
Sabiner-bergen = Save-alp = Saeveberget, och Donaus Sau,
Säve är med i spelet, ända till Säve-ån. Där bodde
Marsi, men M,arsi voro även en germanisk stam vid
Ruhr och Lippe; Oqverna kunna vara Sequaner, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
