Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. A.-T. 15. 3. 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ANOR 443
spiännbucjklor» äro, så kan ingen vilde göra dem.
Men det är även möjligt, att dessa saker redan voro
antikviteter när de stulos. Hittar man verkligen en
gjutform bredvid, så är väl den stulen på samma
ställe.
Det finns bronssvärd med elfenben och
bernsten, eller harts, Vilket kommer en tro att de icke
begagnats i strid, utan varit offerredskap eller
fe-tischer; ty skyterna dyrkade en gång sin krigsgud
under bilden av ett svärd. En del bronssvärd äga
så smalt fäste, att ingen hand når om dem, vilket är
alldeles för opraktiskt iäven för en vilde. Och det
är dessutom lättare att framställa järn än koppar. Ty
äldsta sättet att »koka» järn, var helt enkelt att lägga
myrmalm i en grop och elda med kol och genom
draghål i jorden åstadkomma en bläster; och så göra
de enkla negrerna än i dag* ett förträffligt stål.
I Andra Mose bok förbjudes att vid altarets
byggande vidröra stenen med mejseln (som väl måste
vara av järn eller stål), ty då oskäras stenen. Sedan
påbjudes att all redskap skall vara av koppar, ty järnet
var en oren metall.
Denna »indelning» i de tre åldrarna är en
upp-tinning från 1830, av två tyskar och en dansk
(Thom-sen), men har alltid rönt motstånd, emedan det ligger
i sakens natur att jordfynd ingenting bevisa. De
kufiska mynten på Gottland bevisa varken att araber
bott där, bevisa icke heller arabiska handeln på en
fingerad handelsväg genom Ryssland. De bevisa bara
att de kommit dit, på ärlig eller oärlig väg, lika
mycket. Herman Genthe skriver (redan 1874) i
»Etruskiska byteshandeln med Norden», sina
betänkligheter mot denna lärosats, och talar skämtsamt om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
