- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 53. Tal till svenska nationen samt andra tidningsartiklar 1910-1912 /
442

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. A.-T. 15. 3. 1911.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442 SVERIGES ANOR

och icke från Cypern. I gammaltyska är också koppar
= Chuphar, Copher, där Gophereth synes bättre.

Grekiska Kalkos betyder (obs. !) = metall, malm,
järn, koppar, brons. När man läser Homeros vet
man således icke vad han menar med Kalkos. Men
Homeros säger att Achilles bestämde pilar av blått
anlupet järn (stål) som pris för bågskyttar; även
upplyser han att järnet var sällsynt hos pelasgerna
och koppar (kalkos) den vanliga metallen för vapen.
Egyptierna kände järn och stål 2000 f. Kristus.
Ebré-erna kände alltid järn. Tubalkain var mästaren (l: a
Mose B.); järnet begagnades till verktyg (5: e Mose
B., 2:a Kron.), vapen, möbler, åkerbruksredskap,
stridsvagnar (Jos. B.), grifflar.

Järn heter på hebreiska Barzel, som har
övergått till latinets Ferrum, vilket i forntid hette
Fer-sum; men greken sade Sideros. Nu heter stål adamos
eller kalybs hos greken, chalybs hos romaren. Men
ebréerri sade Ne Chbseth både för koppar och stål,
av Nachasch = bita. Och därigenom växer
misstanken mot Homeros’ kalkos, såsom enbart betydandfe
koppar eller brons.

Då emellertid järnet varit känt hos egyptier,
phen-nicier (=kananéer, ebréer) och Indien, lika långt
tillbaka som bronsen, så undrar man ju hur en
bronsålder kunnat så strängt dateras före järnåldern. Att
vidare konstruera ut handelsvägar efter jordfynd är
icke skarpsinnigt, då inlandshandeln mest var byte
in natura, mellan närgränsande stammar. De
ständiga krigen voro ofta enbart rövartåg, och det rövade
godset cirkulerade och vandrade, slutligen norrut.

Ser man på våra bronsfynd så äro de naturligtvis
tfuvgods, ty så artistiskt utförda som våra »ovala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:40:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/talsvnat/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free