Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolstojs Demokratism. S.-D. 24.12. 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– såvida; I icke avlagt examen till Rättegångsverken.
Ty då fån I döma - till och med till döden!
Tolstoj var ingen demagog. Han smickrade icke
»folket», för att vinna något; han sade dem tvärtom
alla deras fel; han »älskade» dem väl svårligen; endast
hans rättskänsla hade vaknat; överflödet plågade
honom som ett ont samvete, och hans sista vilja var
den, att jordagodsen skulle återställas till de rättmätiga
lagarne, emedan jorden endast fått sitt värde av
brukaren. Tolstoj var radikal demokrat, som Nils Quiding.
»Den nuvarande samhällsorganisationen är intet annat
än en härd för korruption och lögn.»
»Alla äro medvetna om det abnorma i detta
tillstånd; man skulle vilja dölja och gömma det, men
man kan det icke.»
»Det allmänna skrymteriet har till den grad
genomträngt alla samhällsklasser, att ingenting numera
förmår väcka harm hos någon.»
S.-D. 24.12. 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
