Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteraturens fri- och rättigheter. D. N. 24.2. 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litteraturens fri- och rättigheter.
Eftersom ni frågar, så - Jag har verkligen läst
nyare svensk litteratur, även sådana romaner, som
voro utpekade såsom närgångna; men alldenstund
jag icke kände modellerna, så verkade skildringen
ensamt litteratur. Alltså beror stoffverkan och
förargelsen endast på en sådan tillfällighet, att man känner
förebilderna; och saken vore väl hjälpt därmed att
kritiken lät bli att tala om det (skvallra). Men, man
kan även göra författaren mycken orätt med att peka
på förebilderna, ty författaren kan ha tagit endast
några drag av modellen och sedan arbetat ut en figur
efter sitt huvud. När jag stått som anklagad och
man förevitat mig ha »ritat av» den och den, så har
jag oftast genmält: »Därpå kan jag svara både ja och
nej, utan att ljuga. Det är så, och det är icke så.»
Men skulle det vara så, så ligger det väl i sakens natur.
Ritar man av okänt småfolk, så gör det ingenting,
ingenting annat än att okända träffade känna det
pinsamt; men går man på högdjur, så blir det annat,
ja det kan bli fängelse.
Om jag däremot nu skulle ställa mig som
kärande, då jag som bekant varit föremål för en hel
otrevlig litteratur, så tror jag icke att jag beklagat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
